Helsingborg, augusti 2005 ”Tack för den här sommaren”. Gråten satt i halsen och det brast när vi omfamnade varandra utanför hennes dörr på Prästgatan 32. Jag var 19 år, hon skulle tillbaka till Göteborg och mitt hjärta var fullständigt sönderslaget. Detta var första gången i mitt liv jag ville springa. Jag ville springa långt härifrån … Fortsätt läsa Att springa mot något